En av vägarna som finns att tillgå när man processar fram sitt företagsnamn är att kanibalisera på ett annat känt namn (läs: varumärke). Det är sällan att rekommendera och om man nu får för sig att gå denna lottospelande väg så bör man målgruppen/målgrupperna kan ha både relation och associationer till, men som inte ligger i samma bransch (observera återigen att det här är överlag inget som man bör pyssla med – om inte annat för att Bolagsverket eller andra myndigheter kan bli motsträviga). Ska man grotta vidare i ämnet så handlar det ju, som så mycket annat som gäller kommunikation, att fylla företagsnamnet med såväl djup som de värdeord man bestämt sig för. Kanske ska det dessutom vara deskriptivt i någon mening.

Och det är när man ser de riktigt härliga exemplen som man får den där energikicken, du vet den när du förstår att du är lite smartare än vissa andra som går runt på planeten Jorden.

Precis ett sådant exempel sprang jag just på. En startup som döpt sig till FOUNDD. Känner du igen det grundläggande ordet och de där dubbla bokstäverna, ja då kan du ditt internt. Möjligen kommer inspirationen från den kända bookmarkingsidan för bilder - FFFFOUND.

Då du säkerligen vet vad den sistnämnda är för typ av webbsida så nöjer vi oss med att föra in beskrivningen för FOUNDD.

FOUNDD is a personalized discovery engine for digital entertainment. You’ve probably noticed how hard it is to search for a movie. So instead of typing search queries you rate items you already know and FOUNDD algorithmically curates personalized search results, powered by our recommendation engine. FOUNDD finds you movies, TV-series, entertainment apps, books & games across all devices (web, mobile, tablet, iTV).

“Alltså, integritet är det viktigaste vi har i dagens samhälle. Om 30 år kommer vi att se tillbaka på oss själva och hur vi använde Facebook, och se oss som opiumrökare i Shanghai på 1800-talet. Hur fan kan man tillåta folk att äga ens egna bilder och information och ändå fortsätta ladda upp?”

Citat från Michael Nyqvist i tidningen KING, no 2 2012 och som svar på frågan “Du är inte sociala mediers största förespråkare, kan jag tänka mig”.

Kalla mig arbetsskadad men tror att det ligger något i det hela. Många kommer att bli drabbade av konsekvenser så småningom. Trust. Me.

Facebook. Finns på mer eller mindre varje marknadschefs läppar just nu. 2012 är året då allt ska hända. En bra början är att få ta del av en vacker lösning.

Jag sällar mig till den skara som inte enbart tycker att det är positivt att marknadsavdelningar “testar sig fram” utan menar att det vore långt mycket bättre om man som företag och organisation tänkte till så mycket som möjligt innan man gick in och aktivt la resurser på det som i dagligt tal är en del av de sociala medierna. Missförstå mig rätt, att våga testa och att ta chanser är förunnat de som ska bli till vinnare inom sin respektive kategori men det går att göra med insikter i bagaget, rätt mängd allokerade resurser och kanske även lite hjälp på vägen via externa leverantörer.Tillbaka till Facebook. Allt som ofta så fokuseras arbetet på företagets profilsida. Att jaga “likes” som att det vore en himmelsk valuta är inte ovanligt och har man tur så kommer en och annan postning på wallen ibland, dessvärre ofta utan någon som helst återkoppling från de surt förvärvade fansen.

Men som vanligt finns de som slår sönder barriärer och går utanför det traditionella. De senaste dagarna har en sådan händelse fått relativt stor spridning på nätet, kampanjen från Israel Anti-Drug Authority. Kampanjen bygger på att man under en tid får följa en person vid namn Adam Barak och via personens Facebook-sida få se på skillnaden mellan vad som händer i ett liv fullt med droger mot ett liv utan dito i bagaget.

Lösningen är lika enkel som genial – att ta tillvara på den (hyggligt) nya funktionen Timeline. Visuell särskiljning uppradat i ett kronologiskt tidsflöde och med den konceptuella kopplingen till “Drugs Set Your Timeline”. Kampanjen tar verkligen fördel av Facebook som medie och visar stor förståelse för dess innersta väsen, hur plattformen verkligen fungerar. Enkelt, avskalat och med kraft.

Kampanjen är framtagen av McCann Erickson i Israel och det är bara att ta av sig hatten och buga. Dock ska det väl tilläggas, precis som t.ex. TheNextWeb skriver, att hela lösningen högst troligen och med största sannolikhet strider mot de regler som Facebook har mot falska personliga profiler. Detta såvida inte byrån och kunden har vart smarta hela vägen och faktiskt användt sig av en riktig person i grunden och därmed spelar på den säkra sidan av planen. Vi får hålla tummarna.

Att hålla sig ajour med sin omvärld är mycket viktigt för alla företag och organisationer. Vissa vill tro att det räcker med att stoppa ner fingrarna i grytan låt säga en gång per år, bränna sig och utropa “ja jävlar, du ser – nu pratar dom där jävla kunderna skit om oss igen”. De kloka skakar på huvudet.

Att bevaka sin produkt, sitt namn och sin bransch är ett måste. Och det på en kontinuerlig basis. Och har man ändå kommit så långt ligger så är det nära att även börja bevaka sina konkurrenter.

Det handlar inte bara om att få en övergripande koll, en mätsticka, på det aktuella läget utan även så snabbt som möjligt få fram både positiva och negativa saker som skrivs (och kanske filmas) om och kring ens egna varumärke. Om en publikation skriver något om er eller er intressesfär, se till att aktivt och målmedvetet följa artikeln och dess ringar på webben. Det kan t.ex. handla om kommentarer till en eller flera artiklar där du har möjlighet att gå in som en expert, en rådgivare eller bara som ett stöd till andra. Samma sak gäller såklart saker skrivet av bloggare och i olika typer av mikrobloggar.

Du vill vara aktiv, du vill skapa relationer. Och steg ett måste såklart vara att veta att informationen finns där ute.

Så. So far inga konstigheter tänker du förhoppningsvis. Men hur gör man då? Måste organisationen du jobbar för sitta timtal i möten för att hitta en lämplig leverantör av dito bevakningstjänster innan du skriver under avtalet  som vidare kommer dränera din budget med allt från några tusen till tiotals dito per år? Självklart inte.

För flera år sedan började jag sätta upp helt kostnadsfria tjänster för omvärldsbevakning åt flertalet befintliga kunder. Sökmotorer, RSS-flöden och olika webbföretags styrkor utnyttjades till fullo för att skapa en klart godkänd och modifierbar omvärldsbevakningstjänst. En tjänst som rätt utnyttjad kan ge hela eller delar av organisationen ovärderlig information med den löpande kostnaden av noll (0!) kronor. Med en löpande scanning av tidningar, bloggar och olika sociala nätverk utifrån de sökkriterier som definierats kan man få en mycket bra och tydlig bild av verkligheten – samtidigt som det  händer.

Nyligen så postade .SE (IIS) en riktigt bra guide (PDF) som i steg för steg förklarar hur man gör och varför. Så bra att den förtjänar det här blogginlägget. Bara att ladda ner, läsa och implementera. Fastnar du så kan vi försöka hjälpas åt, lägg en kommentar med frågeställningen så tar vi det därifrån tillsammans.

Jag kan självklart fortfarande hjälpa till att implementera lösningar som den ovan, eller kanske ännu viktigare, diskutera hur man strategiskt kan använda sig av informationen inomorganisatoriskt på bästa möjliga sätt. Hör av dig för ett kostnadsfritt möte!

Medan allt fortfarande är färskt och själva doften ännu sitter kvar i kläderna tänkte jag passa på att skriva ner några kommentarer kring konferensen. Både för mig själv men även för dig som kanske är intresserad av kommande event från samma leverantör. Kommer att försöka bortse från att jag är i en underbar stad, att det är en blå himmel utanför och att det andas svensk sommar över hela vistelsen. Däremot kommer konferensen att sättas mot några av de tidigare större jag vart delaktig på, som t.ex. FOWA, LeWeb och The Next Web. Disruptive, SSWC, SIME och andra svenska tillställningar försöker jag lämna därhän då de inte riktigt spelar i samma kategori, även om de kan vara trevliga i sig. I bagaget ligger även en hel del egna uppdrag med event med allt från 100 – 2500 deltagare.

Många olika spår
Web 2.0 Expo har ett litet annan upplägg än flera andra konferenser. Dagarna har blandats med en för- eller eftermiddag med keynotes där samtliga närvarande samlas och där andra delen av dagen delats upp inom ett antal olika spår beroende på vilken inriktning man är intresserad av. Exempel på dessa är Strategi & Affärsmodeller, Utveckling, Produkt, Social Media, Marknadsföring osv. Jag hade personligen rätt stora förhoppningar inför upplägget då FOWA för två år sedan (eller är det tre nu?) hade ett liknande upplägg, dock bara med två stora rum. Ett för smarta personer med långa fingrar (utvecklare) en ett för oss som ser till att dessa får mat på bordet (Strateger), och dom lyckades skitbra rent ut sagt.

Resultatet? En halvmesyr. Med sex till nio olika rum som kör olika innehåll baserat på inriktning och ihop med det  relativt korta sessioner för talarna (30-45 minuter i snitt plus frågestund) blir det lätt fragmenterat. Vissa personer rockade skjortan av åhörarna medan andra *host* inte var lika bra. Så kan det självklart alltid vara men med färre talare på listan är det lättare att hålla en hög nivå rakt igenom.

Känslan för varumärket
Här har vi tyvärr en en punkt där jag personligen tycker att organisationen bakom eventet misslyckats rätt hårt. Min upplevelse är att Web 2.0 Expo saknar den där viktiga och kvarhängande känslan, dom skapar ingen direkt påtaglig identitet. Förvisso co-produceras eventet med O´Reilly Media och UBM Tech Web, båda vilka inte direkt levererar en formkänsla som doftar framtid, men ändå. FOWA (Future of Web Apps) har Carsonified i bakgrunden och den ständigt hattbärande Ryan som sätter sin prägel och även har ett bra team som hjälper till med formspråket, LeWeb har sin Loic Lemeur (samma person som står bakom Seesmic) för att bygga ett fundament. Web 2.0 blir cleant och proffsigt utfört utan själ, som att det vore det stora amerikanska företaget i en liten förpackning.

Och jaja, jag vet också att ALLT inte handlar om höjden på formspråket men det här växlas ut på många sätt.  Signifikanta exempel är när alla deltagare skrev in sig första dagen. Fungerade mycket smärtfritt och det märktes att man hade tänkt till kring logistiken. Efter det började en halvdag med olika mindre seminarier, inget “Hey, welcome” från en stor scen, inget som fick de närvarande att gadda sig samman och känna sig utvalda och delaktiga i något större. På samma sätt avslutades eventet på tredje dagen. Förmiddagen var full av keynotes där alla var samlade och vips så hade man sagt “Bye, bye – hope to see you guys in NY” fast det var en eftermiddag kvar med seminarier. Dålig början, dåligt slut och utan helhet.

Folket
Web 2.0 Expo kändes överlag mycket mer business än många andra event. Förvisso fanns det en hel del jeans men på överkroppen var det väldigt mycket skjortor och kavajer. Inte så att det blev glassigt, mer som att flera företag skickat aningens mer seniora personer. Uppenbart att det var en hel del entreprenörer på plats, dock med en högre medelålder än vad vi kanske är vana att se på liknande happenings i Sverige och Europa (kanske har med att det är just i San Francisco vi är just nu). Nätverkssökandet fanns där men var inte lika påfluget som man ibland kan känna när det är för många 20-30 åringar som ska förändra världen – i samma rum.

Lokalerna
Konferensen var placerad på Moscone West i San Francisco. Outstanding, över förväntan och mycket bra. Ett modernt konferenscenter med allt vad det innebär.

Talarna
Överlag tycker jag att talarna höll bra nivå. Brett utbud med både kända och för mig mindre kända namn på listan. Det som saknades, och det som är väldigt svårt att få fram på sessioner som ligger inom 30-45 minuters spannet är att blanda både historia, framtid, insikter och klara tips. Tror att eventansvariga skulle kunna hjälpa till en del här med att coacha fram det bästa ur folk och hjälpa till med deras upplägg. När det gäller de tyngre namnen som gick som keynotes så finns det inte mycket att tillägga. Bra variation med tunga namn som säger vettiga går bara att ha bra åsikter kring.

Kommer jag gå igen?
Med tanke på nivån på flera av talarna (utgår från att detta inte blir sämre) och i kombination till den underbara staden så är det direkta svarat “ja”. Då utgår jag iofs från att den enda chefen jag har är mitt alter ego och att en tripp till SF inte nämnvärt skulle påverka möjligheten till besök på andra konferenser. Om jag däremot bara hade ett event att plocka ut från arbetsgivaren så är jag dock mer tveksam och hade tänkt till två gånger. Missförstå mig rätt, jag är helnöjd men är har man ett one-shot och ska träffa mitt i prick så behöver man träffa mitt i prick.

Har du några frågor, tankar eller funderingar kring den här konferensen eller konferensen i relation till andra så svarar jag gärna på frågor. Kommentarsfältet kostar inget att använda.

PS. Om du orkat läsa så här långt så är du värd en belöning. Samtliga keynotes filmades och ligger uppe via http://w2tv.co. Häll upp en stor kopp java och berika din själ. DS.