Personligen tycker jag att det här är att visa framfötterna och att någon tänkt till. Nyhetsbranschen är i vissa frågor alldeles för linjär i sitt handlande. Alla pratar fortfarande iPhone trots att användarantalet av Androidtelefoner håller på att explodera som ett exempel (saligförklaringen av iPaden ska vi inte prata om). Troligen en blandning mellan okunskap och önskan om att hitta den totala sanningen för nya affärsmodeller om jag hårddrar det hela i en mening. Och för att ingen ska dissa mig som en Applehatare rakt av förtydligare jag med att jag använder både iPhone och Nexus One (2.1) simultant – en självklarhet för mitt arbete.

Hursom. Det hela sköts så far nästan helt rätt. Att snabbt få ut produkten och låta publiken (oavsett om det är primär eller sekundär dito) vara med och tycka, rapportera och påverka ligger inte bara rätt i tiden, det är dessutom mycket smart av flertalet anledningar.

När jag dock kollar på sydsvenskan.se så hittar jag inte en rad om det hela vilket känns konstigt (kanske finns där men gjorde en snabb översyn + sökte på “android”). Som flera av de som jobbar med mig vet om är jag en av dem som “kan” sociala medier och är väldigt bred i såväl webbkunskap som marknadsstrategiska frågor och försäljning. Men jag är definitivt inte en av dem som basunerar ut att Twitter är den stora sanningen och att alla finns där. Vill man bygga varumärke bör man primärt nå Androidanvändare i sin befintliga läsarskara. Iom att de redan är “vänner” av varumärket så har de en större förståelse för hur de önskar att produkten utvecklas och skapas, de har en bättre “förförståelse” som man så vackert kallar det. Självklart ligger det inget fel i att även dra ut en stänkare på Twitter och nå en del techiga early adopters och annat nyhetsfolk (japp, det finns en hord av dem på Twitter) men om det är enda vägen är det fel i en grundläggande kommunikativ tanke. Återigen, friskriver mig från att jag missat något i upplägget, om så är fallet så lägg gärna en kommentar.

Så. Hur fungerar då appen?

Överlag skulle jag vilja säga att den fungerar helt skapligt för att vara en tidig version. Gissar på att det finns två alternativ just nu. Antingen så finns det en hyggligt definierad roadmap och vi kommer se en app som utvecklas allteftersom redan befintliga idéer och funktioner byggs in ELLER så är det här mer eller mindre det som komma skall. Man tar in kommentarer och feedback, tar ett beslut om vad som ska implementeras och fokuserar sedan på annat tillsvidare. Det är de två vägarna som brukar göra sig gällande när man släpper en sak såhär. Jag hoppas självklart på det första alternativet men förstår om man behöver pytsa ut resurserna lite här och där iom att vi nyligen sett en ny webbrelease och lite annat som kommer kräva sina resp. dollars.

Efter som jag är “en sur konsult” som en herre så trevligt kallade mig så kommer jag nedan att fokusera på några av de delarna som fungerar mindre bra och skulle behöva lite arbete. Ser bara till det befintliga och väljer att inte fokusera på tankar och idéer om hur appen rent funktionsmässigt skulle kunna utvecklas.

(Skärmdump via swedroid.se)

Har du en Androidapp och vill följa med kring punkterna nedan så är det bara att gå in på Market och söka efter Sydsvenskan, ladda ner och följa med (nej, lyxar inte med QR-koder och annat idag – något får du göra själv).

• Är riktigt förvånad över att det inte finns någon som helst genomgripande känsla för form/det grafiska som får webben och android-appen att kännas som de arbetar ur samma varumärke. Att skapa en homogen helhet genom formen oavsett plattform måste väl ändå ses som en av de viktigare beståndsdelarna i den värld nyhetsmedium lever i just nu (gäller förvisso alla verksamheter). Lösning: Ändra form på androidappen och låt den starkt inspireras av sydsvenskan.se (samt pappersupplagan i den mån det är möjligt).
• Skulle överväga att inte ha rundade hörn på båda menyerna, gör GUI lite för “geggigt”, speciellt tillsammans med skuggningarna som används i formen. Nyheter har ett grundläggande värde i att vara klara och fasta i sitt budskap, något som måste vandra ner till form och teknik.
• Inne på en artikel hade jag lagt till möjligheter att “sälja in” mer av tidningens material. Nu är det som att app-surfning är som webben sågs tidigare dvs. helt hierarkisk. Skjut ut top-tre från löpet, kategorilänkar eller vad som helst som får användaren att jobba sig längre och längre in istället för att man via telefonen måste backa till föregående sida. Tänk tredimisionellt istället för två.
• Gillar att man kan bläddra mellan artiklar (t.ex. löpet) genom att dra fingret horisontellt över skärmen. Dock finns ingen som helst visuell hjälp av att det hela är möjligt vilket behövs för de som är en medelanvändare.
• Ge användaren möjlighet att ladda in mer än de senaste 10 artiklarna inom resp. kategori (detta kan ha att göra med att jag just installerade programmet men det verkar inte så).
• Gillar starkt att man kan bygga sitt eget menysystem (som snabblänkar i foten) genom att gå in under “Mer >” och stjärnmarkera det man är intresserad av. Det här är något vi kommer att få se i fler program och framförallt se på fler webbsidor. Men varför går det bara att göra på huvudkategorier och inte längre ner i hierarkin?
• Via menyknappen finns snabblänkar till Kategorier, Tipsa vän samt Spara (för offlinevisning). När det gäller den senare, Spara, så vore det bra om resp. artikel som man sparat får någon form av visuell markering i sin resp. listning. För att förtydliga, om jag går in i t.ex. artikellistningen Sverige och “Sparar” tre artiklar och vidare tittar på listan igen bör det framgå vad jag sparat och vad jag inte sparat.
• När man listar artiklar (oavsett vy i programmet) och det är en kortare rubrik som bara finns på en rad och som är från tidigare dygn så klipps “igår” på hälften i tidsangivelsen.
• Samtliga artiklar ser mer eller mindre exakt likadana ut (gäller även resp. kategori). Skulle inte skada med att få till en visuell särskiljning lite här och där. Kan vara artikelbilder eller andra grafiska element. Som det är nu blir all information generisk när man tappat fokus från rubrikerna.

Så. Det var mina 5 cents om Sydsvenskans Android-app. Varken mer eller mindre. Tycker du att jag är helt ute och cyklar, önskar att jag förklarar mer annat så välkommen att lägg en kommentar. För att få ett trevlig avslut så återigen, på det hela är Sydsvenskans initiativ en bra spår och fler borde följa efter.

Som många vet så kan man inte ägna sig åt fritt kreerande kring typsnitt på webben. Utan att bli alltför djuplodande kring det tekniska så är det lätt förklarat så att webbläsare, installerade typsnitt och annat kul sätter upp spelreglerna. Det finns några få typsnitt praktiskt taget samtliga datorer och  andra enheter har förinställt. Som siteägare, alltså bärare av information måste man hålla sig inom vissa ramar för att vara säker på att den tänkta mottagaren ska ha en möjlighet att ta till sig informationen. Med andra ord se det textulla på ett sätt som du tänkt och de förstår.  Det mesta runt texten man däremot kunnat påverka i olika grader allteftersom tid och teknik har fått sin gilla gång. Många är vi som med ett leende tittar tillbaka på tiden då bakgrundsljud och blinkande ting var vardagsmat. Idag är läget annorlunda.

Man behöver inte vara kommunikatör för att förstå att upplägget har haft en inlåsningsmekanism inbyggt i sitt egna varande. Vart än man vänder blicken utanför webben så ser man betydelsen av att kunna påverka upplevelsen av budskapet inte bara genom formens funktioner kring  själva typsnittet utan även med typsnittet som sådant. I magasin, tidningar och på affischer kanske det blir extra tydligt. För att inte tala om alla förpackningar. Listan på exempel kan göras lång…

Över tid kommer kommer vi med största möjliga sannolikhet och med glädje i blicken kunna riva de murar som låst in typsnitten på internet. Nycklarna finns där ute men kartan är ännu inte riktigt definierad. Att utvecklingen går i rasande takt kan vi nog enas om men det betyder inte nödvändigtvis att det underlättar i den här frågan. Nya  aktörer och standarder dyker upp, programmen förändras och antalet enheter som ansluts mot webben formligen exploderar. Det är kaotiskt men en intressant resa.

Så.

Slut dina ögon och visualisera ett internet där allt du är van vid kring rubriker och andra texter är som bortblåst. Möjligen är det så att  informationen och ditt handlande i tid och rum påverkar bokstäverna som du läser. Du lutar dig mot skärmen för att fördjupa dig i den intressanta artikeln och som genom trolleri blir texten större och byter karaktär till något mer lättläst. Kanske förändras den till och med till något som för mig skulle vara helt oläsligt, för just idag har du ju glömt dina glasögon hemma och webben ändrar skärpa för att kompensera din tankspriddhet. Eller så är det som så att du går in på din tidnings webbsida och direkt ser att dina aktier gått i botten genom att rubriken är av traditionell horror-karaktär. Du känner en klump i magen men blir genast lättad av direktmeddelandet från din favorittjänst Youtwitface där din respektive skriver om er stundande weekendtrip. Typsnittet förändras långsamt medan hon skriver från det traditionella Verdana till ett aningens mer sexigt för att slutligen avslutas med något som mest skulle kunna beskrivas som noter. Voicefont, det nyaste bland nytt.

Men nu är nu och texten du just läst har med största sannolikhet sett likadan ut under den minut det tog dig att komma hit (om den gjort det bör du bli lite orolig). Framtiden är med andra ord en bit bort. Genom videon nedan, en kort beskrivning av Laika, får du dock en uppfattning om åt vilket håll vindarna möjligen kan blåsa. För det är ju som så att bara för att det alltid vart på ett visst sätt så behöver det inte vara den slutgiltiga sanningen. Eller tror du att det inte blir bättre än där vi är nu?

LAIKA from Michael Flückiger on Vimeo.

Intressanta länkar i sammanhanget:

• Laika Font
• Evolution of web fonts
• Wikipedia, Core fonts for the Web

Disclaimer: Jag är vare sig formgivare eller hardcore-kodare vilket möjligen kan innebära vissa meningsfel. Sladda gärna till i kommentarerna om jag är ute och cyklar så blir vi alla en anings smartare.

I mitten av 2007 fick vår vän Google för sig att de skulle äta upp bolaget och köpte helt sonika upp alla stackars aktier. Slurp. Inget konstigt med det heller, alla gillar ju varandra.

Döm av min förvåning när jag just sprang på en blogpost om att jag måste logga in på mitt Feedburnerkonto och AKTIVT klicka på en knapp som säger “flytta den här skiten till google”. Jag måste inte bara göra det, jag måste göra det innan den 28 februari (eller dom sätter “planning” på den 28 feb.) för att kontot inte ska ryka, statistiken försvinna och livet bli till en enda stor 404-sida.

Wtf! Har jag sovit under en sten eller har det här kommunicerats dåligt? Inte har jag fått något mail om det i alla fall, och inte fan grottar jag ner mig i Googles FAQer när jag ligger där naken och utvilad på helgerna.

Hursom, du som har något med Feedburner att göra och inte visste det här tidigare vet mer nu. Och borde säga tack. Och borde berätta för dina polare vad som händer och dom borde säga tack. Och vi borde alla ta och bilda en klubb.

En annan dag är vi vänner. Kamrat.

• Problogdesign tar upp “problemet”
• Google skriver ut det i sin FAQ

Några tankar kring ooVoo – en mindre recension

Vi kan börja med något grundläggande. Jag har lite svårt för program som får allt vad heter fläktar att gå igång på min MacBook Pro. Åsikten är speciellt applicerbar på program som har med ljud/video chat att göra (då man vill ha tyst runtom the mic, oavsett intern eller extern). Programmet känns lite svulstigt, lite som att det kan vara rätt härligt att trycka en riktigt fet pizza men sen kan det komma lite äckelkänslor efteråt. Här handlar det nog mest om formen och kopplingen till funktioner. Det hela känns “tungt”.

Sen har vi ju det sociala fenomenet som inte alls enbart har med programmet att göra utan kan te sig som generellt när det gäller just program som går ut på att skapa en kontakt. Det måste finnas en bra hook för att man ska vilja ha det igång och aktivt arbeta för att få in fler. För mig känns det som om ooVoo saknar det, den enda kroken är funktionaliteten i sig. Och för mig räcker inte det hela vägen som motivator.

Sen att programmet hängde sig både för mig och för min kodarkonsult till sidekick (som fick vara med som provdocka), skapade ytterligare fläkthysteri för att sedemera badbolla sig till de sälla jaktmarkerna… det är en annan femma.

Ska köra lite mer, sen får vi verkligen se vad som händer och fötter.

Önskvärt just nu:

• Möjlighet att även dela skärmbild (likt ichat)
• Mindre processorkrävande
• Bygg mer på värdet av själva socialiseringen (oavsett om det är jobb eller privat)
• Stabilare
• Lätta upp det grafiska. Jag ser gärna program som sådana här mer som en fräsch sallad än som en 680g biff
• Integration med andra sociala tjänster så att jag kan se när någon av mina andra vänner skapat konto, är intresserade av att videoshabba eller likande

Läs mer om programmet och prova gärna själv på www.oovoo.com. Vill du kolla hur läskig jag ser ut i direktmedia så är mitt nick i vanlig ordning tjompa.

[tags]ooVoo, videochat, sociala program, hjälpmedel, arbetsverktyg, chat, Skype[/tags]

[youtube PtFrr78Zj2w]

[tags]Nokia, Keyboard, SU-8W[/tags]

Allt som krävs är att du lägger upp din bärbara musikenhet (produkten är ämnad för Apples produkter) och låter hörlurarna stilla vila mot den upphöjda delen. Dra upp volymen och låt ljudet fortplanta sig till härliga 55 decibel.

Phonofone II är byggd helt i keramik, patentsökt och till priset av dryga 5 700 kr.

• Läs mer hos Science & Sons

[tags]Högtalare, Design, iPhone, iPod, Keramik[/tags]

1. Mobiltelefon: Något du är nöjd med (för mig är det en Nokia N95 för tillfället). Fördel dig om det är en mindre, tunnare modell.

2. Surf/mail/media-platta: iPhone, Nokia N810, iPod Touch. För att hålla koll på RSS-flöden, e-post och nöje på språng och hemma.

3. Dator: En laptop från Apple. Valfri modell.

4. En arbetsstation där du befinner dig “mest” med tillhörande extern skärm, förslagsvis en 24″-are, ett tangentbord och en trådlös mus. Vill du köra hardcorepaketet så kopplar du till en muggvärmare via USB.

Behöver du coachning i användande, IT-management, programhantering eller hur du får alla tekniska attiraljer att lira ihop med verksamheten. Just mail me så kommer jag som ett brev på posten med bullar, kunskap och en lätt trivsam faktura.

Facebook har nämligen rullat ut en privat betatestning av ett betalningssystem kopplat direkt till Facebook och dess annonser. Det är en rätt stor sak för framtiden.Ett stort socialt nätverk med möjlighet att marknadsföra sig mot skilda besökare, besökare valda utifrån intressen och varande och med integrerad möjlighet att ta betalt kan öppnar upp för både det ena och det andra sett till annonsformat. För att inte tala om kreativa lösningar. Tillsammans med den genomslagkraft nätverket har på användare idag kan öppna upp, eller stänga igen, många dörrar.Något att hålla koll på med andra ord.

• Nyheten via Mashable
• Half-Geek förklarar vad skillnaden är på t.ex. social ads och beacon (the Facebook way)

[tags]Facebook, Online reklam, Marknadsföring[/tags]

Tituleras man som teknikintresserad materialist så bör högen av bubbelplast* hursom vara större än 47″aren som hänger strax ovanför. Mjuka paket är för möss, rejäla grabbar går på något som det ska adderas energi till. Och. Energikrävande prylar kräver bubbelplast. Runtom och i massor.

Vissa barn får inga julklappar. Dom barnen har några japaner tänkt på, och det är snällt. Låt mig presentera *tadaaaaaaa* bubbelplast som går att smälla i evigheternas evighet. Som ett tuggummi som aldrig tappar smaken. Som en midsommardröm.

* även kallad smällplast

• “Läs” mer på produktens officiella sida (Mugen Puti Puti)
• Via Ny Teknik

[tags]Mugen Puti Puti, Smällplast, Julklappar, Stresshantering, Galenskap[/tags]

Åkte ner till båtklubben idag för att se om allt stod rätt till med damen, om det var något att ordna innan min lilla tripp till sydligare breddgrader skall till att gå av stapeln. Precis som jag trodde så berättade hon att ett extra täcke vore önskvärt för rumpan, en kompletterande press för aktern med andra ord. Det ska hon få. Med råge.

Vi satt och pratade lite om den avklarade sommaren, om våra minnen. Hur trevligt det var, och hur trevligt det kommer att bli nästa sommar. En äldre man gick förbi med sin hund. Hunden viftade på svansen och tyckte att både jag och båten verkade vara trevliga, mannen ifråga verkade mer tycka att jag var en konstig prick som pratade med en båt. I egenskap av hundägare vet jag att han pratar med sin hund, precis som jag gör. Inget konstigt med det. Jag har bara tagit det lite längre, till min båt.

Under min långa sommar i Stockholms skärgård tog jag mig tid att läsa böcker, fundera över livet och annat som gör själen gott. Idéerna sprudlade som vanligt och blev det flera skisser på olika nya lösningar både till min båt, och till andras. Exempel är bl.a. avtagbar hardtop, hopfällbart hårt kapell av samma modell som vissa bilar har och en kylningsmojäng för vinflaskor.

Nedan är en film som behandlar ett stycke innovation i båtvärlden. Intressant och vackert. Se och dröm dig bort till nästa vår.

Föresten. Har jag berättat att styrelsen i båtklubben i dagarna klubbat igenom mig som andre hamnkapten. Det är inte illa pinkat av någon som haft båt i tre säsonger. Anledningen? Dom hade sett mig jobba…

[youtube SEynT7cp4uE&e]

• Mer om Attivo
• Via CoolBusinessideas

[tags]Hamnkapten, Båt, Kapell, Vinterförvaring, Innovation[/tags]